Vad är hydrogenrikt vatten?

I. Vad är hydrogenrikt vatten?

Väterikt vatten innehåller en viss koncentration av vätgas. Dess namn kommer från den japanska termen "Suiso-vatten" (水素水),

och det är också känt som "vätevatten." Väte (H₂) är en färglös, luktfri, diatomär gasmolekyl med lägre densitet än luft. Det är

dåligt lösligt i vatten och kan samlas in med hjälp av vattenfördrängningsmetoden. Vid rumstemperatur är väte relativt stabilt och

reagerar inte lätt med andra ämnen. Under vissa förhållanden (till exempel tändning, upphettning eller användning av katalysatorer) kan det dock

förmågas att reagera kraftigt och kan orsaka explosioner vid kontakt med en tändkälla. Därför var den ursprungliga teknologiska utmaningen vid tillverkning

av väteberikat vatten att upprätthålla en relativt hög och stabil vätekoncentration i vattnet. Inomlands nanogas-vätskemixningsteknologi

använder fysiska metoder för att enhetligt inkapsla vätemolekyler inom vattenmolekyler, och uppnår därmed ett stabilt tillstånd mellan

vätgas och vatten. Denna teknik övervinner svårigheterna att anrika och stabilisera vätgas i vatten. Den resulterande vätgasrika vatten

har hög vätgaskoncentration och utmärkt stabilitet.

II. Litteraturgenomgång av forskning kring väteberikat vatten

Under de senaste åren har forskare presenterat fler fynd och framsteg när det gäller tillämpning och utveckling av vätgasrikt vatten. Genom att söka i

CNKI (China National Knowledge Infrastructure) -databasen efter aktuella forskningsrapporter om vätgasrikt vatten och välja "Medicine and Health Technology"

som litteraturkategori samt använda "vätgasrikt vatten" eller "vätgas" som sökord hittades 452 artiklar. Publiceringstrenden under den senaste

årtiondet visas i figur 1. Om man liknande sätt väljer "Agricultural Science and Technology" som kategori och använder samma sökord erhölls 100 artiklar,

med publiceringstrenden som visas i figur 2. Figurerna 1 och 2 visar att forskningsrapporter om vätgasrikt vatten visade en positiv trend runt 2017,

med ökad uppmärksamhet från forskare.

Forskning kring väteberikat vatten kan spåras tillbaka till 2007, då Ohsawa et al. upptäckte att H₂ kan selektivt neutralisera peroxinitrit (ONOO⁻) och

hydroxylradikaler (·OH), avlägsna överskott av reaktiva syrearter (ROS) och därmed lindra oxidativ skada orsakad av hjärnans iskemi. Sedan dess har

forskning kring väte gradvis fått allt större uppmärksamhet. Under de senaste åren har tillämpad forskning på väteberikat vatten och väte främst fokuserat på områden

såsom medicin, idrott, jordbruk och kosmetika.

2.1 Nuvarande tillämpningsstatus inom medicinen

Forskning har visat att väte uppvisar betydande terapeutiska effekter och kan behandla olika sjukdomar. De flesta studier befinner sig dock fortfarande på djurförsöks-

stadiet, och dess faktiska kliniska effektivitet har ännu inte bekräftats eller rapporterats. Vissa studier föreslår att väte används i olika sjukdomsmodeller och behandlingsforskning,

bland annat vid iskemisk-reperfusionsskada, diabetes, cancerprofylax och -behandling, skallskador, samt kronisk obstruktiv lungsjukdom. Dess terapeutiska

effekter är märkbara, forskningsframsteg är snabba, och den har breda utsikter för klinisk tillämpning.

Hu Honglei et al. studerade de skyddande effekterna av väteberikat vatten mot leverskador hos råttor som orsakats av aflatoksinförbränning (AFB1). Studien visade att väteberikat

vatten kunde lindra AFB1-inducerad leverskada hos råttor, möjligtvis genom att minska oxidativ stress som orsakats av AFB1 och hämma aktiveringen av MAPK

signaleringsvägen. Samtidigt visar andra studier att höga koncentrationer av väte kan hjälpa till att minska skallskador hos råttor, möjligtvis genom

anti-apoptotiska och anti-oxidativa stressmekanismer. Shi Qian et al. granskade vätes förebyggande och terapeutiska effekter vid hjärt-kärlsjukdomar och indikerade

att väte effektivt bortskaffar hydroxylfria radikaler, visar selektiv antioxidantaktivitet och erbjuder effektiv förebyggande och behandling av tillstånd som

ateroskleros och organinflammation. Det kan därför fungera som en ny antioxidant med terapeutisk potential för hjärt- och kärlsjukdomar.

Det finns dessutom rapporter om kombination av vatten rikt på väte med traditionell kinesisk medicin för sjukdomsförebyggande och behandling. Yao Huan et al. undersökte

effekterna av väterikt vatten kombinerat med Xiangsha Liujunzi-pillret på råttor med funktionell dyspepsi, med kroppvikt, magsömningshastighet, tunntarmspropulsionshastighet, motilin, gastrin och ghrelin som utvärderingsindikatorer. Resultaten visade en synergistisk terapieffekt när väterikt vatten

användes i kombination. Forskning kring väterikt vatten inom medicinen är omfattande och täcker ett brett spektrum av tillämpningar. De flesta studierna är dock fortfarande begränsade till djurförsök.

ytterligare forskning kring dess kliniska tillämpningar är motiverad och har stor potential för utveckling och användning.

till djurförsök. Ytterligare forskning om dess kliniska tillämpningar är motiverad och har betydande potential för utveckling och tillämpning.

2.2 Nuvarande tillämpningsstatus inom idrott

Som dricksvatten studeras väteberikat vatten också omfattande inom idrottens värld. Zhang Shuangshuang et al. undersökte förändringar i oxidativ stressskada

samt antioxidativa indikatorer hos råttor som genomgick träningspass av måttlig intensitet före och efter att de fritt druckit väteberikat vatten. Resultaten

visade att efter åtta veckors fri konsumtion minskade den av idrott orsakade lipideroxidationsskadan markant, och antioxidativ kapacitet förbättrades tydligt.

detta visar att väteberikat vatten har skyddande effekter mot oxidativ stressskada orsakad av fysisk aktivitet. Zou Xian et al. observerade effekterna

av att administrera glukos, väteberikat vatten eller en kombination av glukos och väteberikat vatten omedelbart efter uttömmande fysisk aktivitet på råttornas malondialdehyd (MDA)-

nivåer, muskelglykogen och uthållighet i syfte att utvärdera återhämtning från trötthet. Resultaten visade att kombinationen av glukos och väteberikat vatten var effektiv

minskad serum-MDA, ökad glykogen i gastroknemiusmuskeln och förbättrad uthållighet i fysisk aktivitet. Glukos ensam ökade endast muskelglykogen, medan

vätlerikt vatten ensamt minskade serum-MDA. Ou Minghao et al.s forskning visade att tillförsel av vätlerikt vatten till kvinnliga judoutövare

efter högintensiv träning betydande minskade nivåerna av fria radikaler, ökade aktiviteten av antioxidativa enzymer och förbättrade den totala antioxidativa kapaciteten. Vätlerikt

vatten kan erbjuda skyddande effekter mot lipidperoxidation som orsakas av tung träning.

2.3 Nuvarande ansökningsstatus inom kosmetika

Lü Pingping et al. rapporterade om det potentiella hudblekande effekterna av vätlerikt vatten. Baserat på dess utmärkta antioxidativa egenskaper undersökte deras studie

dess hämmande effekt på tyrosinasaktivitet. Resultaten visade att vätlerikt vatten effektivt hämmar tyrosinasaktivitet, vilket tyder på lovande tillämpningar inom

kosmetikbranschen. Enligt Zhou Ping et al.'s forskning främjar vatten med högt innehåll av väte läkningen av hudskador orsakade av strålning, möjligen genom

mekanismer som hänger ihop med minskning av oxidativ skada och inflammerande reaktioner.